Born 2 be wild

såhär e dt'
filip har nt napp utan tumme && sin filtis "tiltis"
som man myser & sover med q: .
så hade mamma tvättat hans ena filtis. så tro
nt att när den e våt && hänger på tork så vill
han mysa med den. haha fett sööööööt lillebror ♥
~~

äääälskar dej .  ! ♥

kmr nog in bilder sen
vid ullared' fett fint va
där :o bilder kmr snart
ska bara lägga in dom
från mobilen! (: 
!

♥

har börjat må illa som fan nu :( hoppas fan att dt
nt e ngt' orkar nt dt mer nu . vill fucking bara nt
vara sjuk. orkar verklgen nt snääääällla !!!!!!!
va fan ska man göra ? mår så fucking illa.
hatar att spy, fyfan aså ! fucking ääälskligt e dt ;s
bläääh. hoppas fan nt de :s
ingt intressant som ni kanske vill veta meh ändååh :s

•· Rest x
•· Köpt någonting som kostar över 10 000 kr x
•· Opererat dig x
•· Tatuerat mig x
•· Piercat mig x
•· Vaccinerat mig mot svininfluensan :)
•· Åkt på kryssning x
•· Deltagit under gayparaden x
•· Varit på gayklubb  x
•· Varit osäker på min sexuella läggning x
•· Blivit gravid x
•· Blivit av med oskulden x
•· Haft sex på första dejten :)
•· druckit alkohol :)
•· rökt vatten pipa :)
•· Testat knark x
•· varit kär :)
•· dejtat x
•· Dumpat :)
•· haft ett förhållande i över en månad :)
•· kysst en främling :)
•· sovit i samma säng med någon av samma kön :)
•· sovit i samma säng med någon av motsatt kön :)
•· lekt med någons känslor :)
•· lärt känna över 10 nya människor :)

♥

♥

welcome to my perfekt life biiatches ♥
(suddig bild :o bättre bild kmr på henne)

idaah blir dt va med linnéa ;) hon k´mt hit såklart.
får se mer va som händer idaah sen (yy' .
ngt får dt i alla fall bli .

äääälskar deeej ♥

imorron e dt julafton (yy'

du har INGET (((; !

när blir nästa gång ?

orkar seriöst nt denna dagen nu mer :o
fett tråkig, dryg, seg & allt va den nu kan
vara som e dålig. känns som en tråkig jävla
söndag fan :o menmen' får väll se dt på dt
bra, om dt finns ngt ♥ .

skriver nt på ett tag nu' har ingt att skriva om

nt alltid som man har sin älskade bby här :/ fast man hade velat ha dt
typ 24/7 . älskar dej så fucking mkt ♥ vill bara ligga här & mysa med
dej' meh blir lite mysigt hemma ikvl sj. (: sen imorron kmr min bby t
mej ♥ saknar dej som fan älskliiingen :* du äe mitt allt ♥ !!!!!! x 10000

.. . har ja & &min underbaraste bby idaah ♥ !
- älskar dej fredrik skårlén

ääälskar dej ! ♥

snart e dt jul alla :D ♥
&& vem längtar nt t
julen egentligen ? !
♥ god jul && gott nyy
år på er alla biiatches! ♥

har massa att göra nu idaah . idaah på min
dåligaste dag :/ . !
måste hjälpa familjen med en hel del ♥ !
håller på att renovera om på övervångingen.
alla ska bytta rum, nya möbler, byggas, nya
tapeter && allt !!! + att simon e sjukm mat &&
allt som ska fixas'
så måste hjälpa dom en hel del idaah för att vara
snäll ♥ älskar er så jävla mkt ♥ utan er hade ja
nt klarat mej i alla fall . för ni finns alltid där för
mej ♥ hade dött utan er. för dt e ni som har den
största platsen i mitt hjärta ! ♥

~~~~~~~~~~

fick i alla fall detta av figge igår ♥
tack :/ !
det betyder väll ♥

~ Blått linne från Gina 100kr (meh ska bytta dt t mörkrosa om dt finns på familia)
~ Öronhängen från Gina 80kr (silvriga)
~ Rosa linne från JC 130kr (marwin' betala lite sj. med)
~ rosa rosetter som sitter på klämmor 2st. 20kr h&m (bild kmr)

tack ! (ääälskar dej. !)


??

lov lov lov lov lov lov lov lovlov lov lov lov

lov lov lov lov lov lov lov lovlov lov lov lov

pallar seriöst nt att du e sån !

sorry för dt ja skrev sist :o meh dt FINNS VERKLIGEN'
ÄÄääääKTA K-Ä-R-L-E-K ! ♥
~~~~~~
För ja har funnit den t slut ♥
ääälskar dej fredrik "figge" skårlén

♥

♥

syskonKÄRLEK

ja har en söööötnows t kille ♥

Lördag = 2 underbara månader ! ♥

en fett fin bild som ja fick på min bby idaah :D <'3333
kmr snart. ska lägga in den från mon mobil t datan bara
(yy'

har du ingt att göra ?

isf kan du faktist logga in på
din facebook && bli vän med mej där ;) Rebecka ericsson !
Elr kan du logga in på bdb & bevaka mej där/bli vän med.
r-r-rebeckah . + kommentera bilder .

så har du ngt att göra i alla fall ? :D
Ni kan faktist oxå kommentera min
blogg ;D

ngt som nt stämmer nu ?

♥
 
♥♥♥

♥

jääävla dudgebal tuneringen på skolan äe jue fan bara S-K-I-T !
~~
Fattar igentligen nt va dt e mening för'
nt så mkt som vår klass har hålls på med dt :s
till && med blivit bråk && allt ! lixom FUCK DT !
De tar bort mej utan att man vet ngt osv. meh
blir att vara med imorron i alla fall pga ted nt ska
vara med && vara SNÄLL & ställa upp ist för att
skita i skolan HELT . Så vi får väll se hur dt går.
Möter jue hela skolan, utom Media eftersom
de har mediagalan de tiderna som vi spelar .
vi får väll SEEEE ;)
SEN aldrig mer' ALDRIG
~~


(vet nt hur dt stavas :o)

NYÅR I HBG ;)
vilka ska med de dååh ? typ alla ?

I ♥ HBG

förlåt, för mina jävligt fula ord ibland ('x
haha meh du skulle bara veta :o ! ♥
älskar dej ! ♥
bara för att min älskade mamma läser min
fett bra blogg ibland ♥ .

rebecka har redan fått 2 av sina julklappar i "förskott"
utav sin bby, eftersom hon så jävla mkt måste ha dt
på sig som hon har fått av han ;'o . !
meh dt gör väll ingt? har fortf. 3 presenter kvar
som ja har fått av han som ja nt ska öppna innan
jul (yy'.
vad hade ni sj.a gjort igentligen ? ('x mwhihiih <'3

hinner med att dra ner t stallet && rida min älskii ♥
har ffs saknat henne, nt träffat henne sen i Torsd.
&&
miiin ♥ miiin ♥ miiin ♥ miiin ♥ miiin ♥ miiin ♥ miiin ♥ miiin ♥ miiin ♥

miiin ♥ miiin ♥ miiin ♥ miiin ♥ miiin ♥ miiin ♥ miiin ♥ miiin ♥ miiin ♥

jAhap, på Lördag har ja && min sjukt underbara kille
2 månader ♥

* äääälskar dej Fredrik skårlén ♥ ♥ !

lite gammla bra låtar ffs ;) !



♪ ♥  ♪ ♥ ♪ ♥  ♪ ♥♪ ♥  ♪ ♥♪ ♥  ♪ ♥♪ ♥  ♪ ♥♪ ♥  ♪ ♥♪ ♥  ♪ ♥ ♪

DON'T BE SHY . ! <'3

I ♥ NY
---
pallade fan nt vänta :o
!

' blir nt stallet imorron för man ska se på lucia när de små går på dagis.
' kanske blir dt nt på Tisada ihlr, bror på än så länge . vet ikvl :/ <'3
' Tordag blir dt i alla fall <'33

♪ ♥  ♪ ♥ ♪ ♥  ♪ ♥♪ ♥  ♪ ♥♪ ♥  ♪ ♥♪ ♥  ♪ ♥♪ ♥  ♪ ♥♪ ♥  ♪ ♥ ♪

på min ääälskade bby som ja hittade på hans
data prc. (aa'

älskar dej . ! <'333

♪ ♥  ♪ ♥ ♪ ♥  ♪ ♥♪ ♥  ♪ ♥♪ ♥  ♪ ♥♪ ♥  ♪ ♥♪ ♥  ♪ ♥♪ ♥  ♪ ♥ ♪

lite får man väll :o shiiiet . ! 07~08
ngt av dt i alla fall.. .

I ♥ YOU MYSELF
~~

Nääääästa Lördag har ja && min bby 2månader <'3


söt söt söt sötsöt sötsöt sötsöt sötsöt sötsöt sötsöt sötsöt sötsöt sötsöt söt
äääälskar dej . !

ska fixa som vanligt innan ja ska Zzzooova (aa'.
skriver mer imorron <'3
hoppas att dt okejj q: .
älskar er :*

kiss and love'
rebeckah .

Hon iakttog sig själv i spegeln. Var det verkligen hon? Chockad satte hon sig ned på toalettstolen.

- Är du inte klar snart, Zalome? Ropade hennes pappa.

Måndagen den 15 september var inte vilken vanlig dag som helst. I alla fall inte för flickan Zalome som var 17år. För idag gällde det! Det var idag som allt skulle ske.

Zalome var tvungen att berätta allt som hade hänt lördagen den 13 september för polisen. Zalome hade planerat allt som hon skulle göra den lördagen, hon skulle ut och festa med några kompisar. Festen skulle vara hos en kille som Zalome var lite intresserad av. En kille i hennes parallelklass. Lång smal kille med brunt halv långt hår. Lördagen den 15 september vaknade Zalome hemma. Hon hann inte mer än att sätta sig vid datorn, när hon började läsa sina mijloners mejl som hon inte kollar på under de fyra senaste dagarna. Zalome öppnade ett okänt mejl som hon fått för fyra dagar sedan. Nervöst klickade hon sig in på det okända mejlet. Hon var så himla nervös, utan att egentligen veta varför. Varför behövde hon ens vara nervös för det? Hon läste snabbt igenom mejlet. Under all text var där ett par bilder, som man inte kunde se eftersom det var en säkerhet som Hotmail hade. Hon klickade på en knapp där det stod: Visa hela sidans innehåll. Datorn var ovanligt seg idag, men till slut såg hon alla bilderna som man inte kunde se för bara några sekunder sedan. Zalome började svettas och kände tårarna som rann ner från hennes lena kind. Vad och hur kunde detta hänt? Var det verkligen sant. Och var det verkligen hon?!

På bilderna såg man den nakna kropp tydligt. Zalome förstod inget. Var det verkligen hon och hennes kropp på dessa bilderna? den nakna kroppen blottades på alla bilderna som fanns på henne. Bilderna är fotade för ca ett år sedan stog där. Varifrån bilderna på henne? hade spridit sig visste hon inte. Hon visste bara att hon hade skickat bilderna till några killar som hon hade på sin msn. men kunde det verkligen vara någon av dem? Men det skulle de ta redan på nu, dagen den 15 september. Zalome hade själv tagit några bilder utav de men inte alla. På texten stod det att hon hade fem dagar på sig att skicka flera bilder till den anonyma personen, fast på bilderna skulle man se mer närbilder på henne, om hon inte gjorde det skulle den anonyma som sänt mejlet att sprida alla bilderna på internet och till alla som hon känner. Zalome visste inte vad hon skulle göra. Hon blev helt nervös och svettades. Hon kollade sig runt i sitt ljusa rum som helt plötsligt kändes mycket mörkare och dytrare än vad det hade gjort den morgonen som hon hade vaknat på. hur kunde allt detta hända? bara på en sekund kunde allt ske. Zalome kunde nt hålla tårarna inne mer för att hennes föräldrar inte skulle höra det. Hon började gråta. De salta tårarna rann ner från hennes kind. Hon grät så mycket att det sved på hennes kinder och sedan ända tills hennes mamma hört att hon varit ledsen och kom in förskräckt. Hennes mamma stod där mitt i den tomma dörröppningen in till hennes rum med sitt ruffsiga långa blonda hår, mörkblå ögon.

- Vad är det gumman? frågade Zalomes mamma förvånat.

- Inget, gå ut! skrek Zalome åt sin mamma.

- NEJ! Vad är det som har hänt? undrade hennes mamma och höjde sin röst så att den blev så mörk som den kunde bli.

Zalome blev bara mer ledsen när hennes mamma frågade vad det var som hade hänt. Hon tänkte bara på att hon inte skulle säga något bara lådsas som inget har hänt. Ljuga för hennes mamma. Kanake säga att det är en annan sak som hänt som inte var alvarlig eller något. Men hon vill verkligen inte ljuga för sin mamma som hon älskade över allt annat, eller? Hennes tårar bara rann ner från hennes kind, det gjorde mer ont. Zalome tog mod för att berätta det för sin mamma. Hon kunde verkligen inte ljuga om detta? vad skulle hennes föräldrar säga om de fick se bilderna? Det var lika bra att säga det för hennes föräldrar skulle ändå få reda på det senare om hon inte gjorde något eller sa något till sina föräldrar. Hon kunde ju inte säga att det inte var något fast det inte var det. Meh egentligen vill hon verkligen inte berätta det. Men hon måste! Hennes mamma förstår att det är något alvarligt med Zalome. Eftersom att hon var så ledsen, så ledsen som hon aldrig förr hade varit.

- Det har hänt en sak bara, sa Zalome gråtande.

- Vad är det som har hänt gumman? undrade hennes mamma förvånande.

Det är någon som tvingar mig att fota flera bilder på mig naken... annars kommer han att... sprida några bilder på mig till alla jag känner och på internet. Jag har bara tre dagar på mig nu. För att den okända som skrev mejlet skrev för två dagar sedan att jag hade fem dagar på mig och nu har redan två dagar gått. jag vet inte vad jag ska ta mig till eller göra. Ni kommer hata mig för livet för detta jag vet, grät Zalome.

- Men vad är det för bilder då? undrade hennes mamma förvånande. Och verkade inte alls ett dugg orolig över det som hade hänt.

- Nakenbilder på mig som den anonyma personen har på mig, grät Zalome och svarade.

- Men herre gud! Vaför har du skickat nakenbilder på dig? Hur mycket ser man? du måste ju ringa polisen Zalome, utbrast hennes mamma.

- Det har jag inte! Låt mig vara! gå ut! skrek Zalome och blev ännu mer ledsen och gick och lade sig i sin stora, sköna säng som stod där mitt i hennes rum och lös rosa och vit.

Zalomes mamma gick ut ifrån rummet, och innan hennes mamma gick ut kastade hon plötsligt och snabbt telefonen till Zalome för att kunna ringa till polisen. Zalome satt i sin säng och bara tittade på telefonen. Hon vågade inte! Skulle hon verkligen våga anmäla det? Skulle hon kanske sitta bland poliser och sina föräldrar och berätta exakt allt som hade hänt? Skulle hon verkligen våga? Skulle hon verkligen orka det? Så mycket mer hon funderade och tänkte på det blev hon allt mer ledsen. Hon visste verkligen inte vad hon skulle göra. Till slut tog hon sina sista krafter och mod till att göra det. Ringa polisen. Hon skulle göra det! Hon skulle! Zalome slog det lätta nummret sakta och säkert till polisen. Hennes händer darrade. Hela hon darrade i kroppen så dåligt som hon mådde och så mycket som hon var nervös.

- Hej och välkommen till polisen, det är Sara, svarade någon tjej i telefonen med en ljus och vänlig röst.

Zalome vågade inte, hon orkar inte mer! Varför skulle hon om hon inte verkligen på alvar orkade prata om det? Hon visste ju inte ens vad hon skulle säga till polisen eller någon. Zalome bara la snabbt på luren och sprang in på toaletten. Hon sprang så fort att hon nästan snubblade in på toaletten. Toaletten stod nästan helt tom och tråkig. Zalome som stod framför den ny putsade spegeln som hängde ovanför vasken, glänsande, ren och fin. Och bara sittade på sig själv. Mitt e det hela fick ont i huvudet av alla tankar som snurrade runt i hennes huvud. Hennes ögon bara sved mer och mer ju mer hon bara grät.

Plötsligt efter några minuter började Zalome höra sina föräldrar prata där nere i köket om något som inte verkade vara så himmla bra eftersom de verkade inte kunna komma överens med varandra. Zalome hörde sin mamma berättade om det som hade hänt precis med Zalome. Hon berättade ALLT! Zalome blev förskräck och rädd. Hon som inte ville att mer än hennes pappa skulle få veta det. Egentligen visste Zalome inte varför hon inte ville att hennes pappa skulle veta det. Det var bara så. Så att det var jobbigare för henne då. Men ändå blev Zalomes pappa blev så upprörd och ledsen för det som hade hänt. Han sprang upp till Zalomes rum. Det stora rummet stod tomt och ljust den september morgonen.

- Zalome!? Var e du? ropade hennes pappa.

- Jag är på toaletten! halv viskade Zalome tillbacka som svar.

- Vi måste åka till polisen, synda dig från toaletten! Vi måste åka nu innan jag ska iväg och jobba, sa hennes pappa och stressade på.

- Jag kommer!, ropade Zalome tillbacka till sin pappa, som försökte att hjälpa henne och göra det bästa utav den hela situationen.

Hon vågade verkligen inte. Varför vågade hon inte? Skulle hon ta de bilderna som den anonyma ville? Eller skulle hon gå till polisen med sina föräldrar som verkligen vill hennes bästa och vill hjälpa henne så mycket som de bara kan?! Zalomes tankar slutade aldrig snurra runt i hennes huvud. Hon stod framför spegeln och kollade på sig själv. Hon såg helt förfärlig ut. Hennes blå ögon var helt röda så mycket som hon varit ledsen. Hennes hud såg helt förstörd ut, den var helt torr. Mascaran bara rann under hennes ögon hela tiden. Hur kunde detta egentligen hända henne? Varför var det just hon? Vad hade hon egentligen gjort för att förtjäna detta? Var det verkligen hon? Och varför vr det just hon? VARFÖR!? Zalomes tankar bara fortsatte att bara finnas där i huvudet. Hon slutade aldrig att tänka på allt som hade hänt dagen den 15 september.

- Är du inte klar snart? Ropade hennes pappa. Och stressade.

- Jag kommer! skrek Zalome.

Zalome gick ut ifrån toaletten, in i den ljusa hallen som bestod av några fotton som var gamla bilder och minnen från olika semestrar Zalome och hennes familj varit på. Solen stod på och lyst in genom fönstrena.

Zalome sprang ner till sina föräldrar snabbt och sedan in i bilden. Snart var de på väg, på väg till polisen! Zalome satt i bilden med sina föräldrar framför sig. Både hennes mamma och pappa satt där helt förkrossade och sa inte ett ljud på hela "bilresan" till polisstationen som lade 15 minuter ifrån där de bodde. Det var en deprimerande och tråkig stämning i bilen. Allt hade blivit så himla fel denna dag, lördagen den 15 september. När Zalome igentligen skulle festa med sina kompisar hos killen som hon var så himmla intresserad av. Zalome orkade verkligen inte med något just nu. Hon ville inte berätta allt som hade hänt för alla poliser, hur bilderna kommit ut och allt. Exakt allt som hade hänt. Hur kunde det hända just hon? Skulle hon inte bara kunna vara en annan person just för denna dagen? Skulle hon inte kunna bytta liv med någon annan? Vem som helst? Som skulle kunna få känna denna smärtan som förtjänar det så att hon själv hade sluppit all denna hemska smärta och allt de som hänt.

Zalome och hennes föräldrar närmade sig polisstationen. De var snart framme. Framme till det Zalome inte ville till. De 15 minuterna de kört kändes bara som 1 minut. Det kändes som de kört i 150km hela tiden.

Sedan var de framme på polisstationens pakeringsplats för besökande till polisen. Alla i familjen hoppade ut ur bilen och gick in genom de stora dörrarna som gick in till polishuset. De satte sig ned på de mjuka röda stolarna i ett stort rum som var som ett vänt rum för de som skulle prata med en polis. Familjen väntade på att det skulle bli deras tur att kunna komma in och kunna få tala med en polis. Vilken polis som helst.

Zalome Andersson!? Ropade en polis som stig mitt i rummet de satt i. Polisen var en rätt ung tjej, kanske runt 25-28 år. Hon såg väldigt snäll och trevlig ut. Men det var spelade egentligen inte någon så stor roll hur hon såg ut eller var. För Zalome orkade verkligen inte tala om allt som hade hänt med bilderna osv.

Zalome och henne familj reste sig och gick mot ett annat halv tomt rum. Zalome blev helt plötsligt rädd och stel av skräck. Hon kände hur tårarna bara ville komma, hon gjorde allr för att hålla dem inne och ta mod till att verkligen göra detta. Verkligen anmäla personen som säger och gör såhär mot henne. Hon skulle anmäla den anonyma som skickat mejlet. Hon skulle det! men frågan var bara... Vågade hon verkligen det?

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

vet faktist nt va ja ska skriva om nu :o
ni får faktist ta & hjälpa mej nu . !
hände nt alls mkt nu för tiden som man
typ kan berätta om elr ngt.
Ingt kul tid på året att skriva i bloggen :/
får börja läsa andras bloggar mer elr ngt'
förslag någon?

:) <'3

Hon iakttog sig själv i spegeln. Var det verkligen hon? Chockad satte hon sig ned på toalettstolen.

- Är du inte klar snart, Zalome? Ropade hennes pappa.

Måndagen den 15 september var inte vilken vanlig dag som helst. I alla fall inte för flickan Zalome som var 17år. För idag gällde det! Det var idag som allt skulle ske.

Zalome var tvungen att berätta allt som hade hänt lördagen den 13 september för polisen. Zalome hade planerat allt som hon skulle göra den lördagen, hon skulle ut och festa med några kompisar. Festen skulle vara hos en kille som Zalome var lite intresserad av. Lördagen den 15 september vaknade Zalome hemma. Hon hann inte mer än att sätta sig vid datorn, när hon började läsa sina mejl. Zalome öppnade ett okänt mejl som hon fått för 4 dagar sedan. Nervöst klickade hon sig in på mejlet. Hon var så himla nervös, utan att egentligen veta varför. Hon läste snabbt igenom mejlet. Under all text var där ett par bilder, som man inte kunde se eftersom det var en säkerhet som Hotmail har. Hon klickade på en knapp där det stod: Visa hela sidans innehåll. Datorn var ovanligt seg idag, men till slut såg hon alla bilderna som man inte kunde se för bara några sekunder sedan. Zalome började svettas och kände tårarna som rann ner från hennes lena kind. Vad och hur kunde detta hänt? Var det verkligen sant. Och var det verkligen hon?!

På bilderna såg man hennes nakna kropp tydligt. Zalome förstod inget. Var det verkligen hon och hennes kropp på bilderna? Den nakna kroppen blottades på alla bilderna som fanns på henne. Bilderna är fotade för ca ett år sedan. Varifrån bilderna på henne hade spridit sig visste hon inte. Hon visste bara att hon hade skickat bilderna till några killar som hon hade på sin msn. Men det skulle de ta redan på nu denna dag, dagen den 15 september. Zalome hade själv tagit några bilder utav de men inte alla. På texten stod det att hon hade fem dagar på sig att skicka flera bilder till den anonyma personen fast man skulle se mer närbilder på henne, om hon inte gjorde det skulle den anonyma som sänt mejlet att sprida alla bilderna på internet och till alla som hon känner. Zalome visste inte vad hon skulle göra. Hon blev helt nervös och svettades. Zalome kunde nt hålla tårarna inne för att hennes föräldrar inte skulle höra det. Hon började gråta. Hon grät ända tills hennes mamma kom in.

- Vad är det gumman? frågade Zalomes mamma förvånat.

- Inget, gå ut! skrek Zalome ledsen.

- Vad är det som har hänt? undrade hennes mamma.

Zalome blev mer ledsen när hennes mamma frågade vad det var som hade hänt. Hennes tårar bara rann ner från hennes kind, det gjorde ont. Zalome tog mod för att berätta det för sin mamma. Hon kunde ju inte säga att det inte var något fast det inte var det. Zalome ville inte. Hon ville verkligen inte. Men hon måste! Hennes mamma förstår att det är något med Zalome.

- Det har hänt en sak bara, sa Zalome gråtande.

- Vad är det som har hänt gumman? undrade hennes mamma förvånande.

Det är någon som tvingar mg till att fota flera bilder på mig naken, annars kommer han att sprida några bilder på mig till alla jag känner och på internet. Jag har bara tre dagar på mig nu. För den okända som skrev mejlet skrev för två dagar sedan att jag hade fem dagar på mig och nu har redan två dagar gått, Berättade Zalome.

- Men vad är det för bilder då? undrade hennes mamma förvånande.

- Nakenbilder på mig som den anonyma har på mig, grät Zalome och svarade.

- Men herre gud! Du måste ringa polisen Zalome, utbrast hennes mamma.

- Varför har du skickat nakenbilder på dig? frågade hon sedan.

- Det har jag inte! Låt mig vara! gå ut! skrek Zalome och blev ännu mer ledsen.

Zalomes mamma gick ut från hennes rum och innan hennes mamma gick ut gav hon Zalome telefonen för att ringa till polisen. Zalome satt i sin säng och bara tittade på telefonen. Hon vågade inte! Skulle hon verkligen våga anmäla det? Skulle hon kanske sitta bland poliser och sina föräldrar och berätta exakt allt som hade hänt? Skulle hon verkligen våga? Hon funderade och ju mer hon undra och tänkte blev hon mer ledsen. Hon visste verkligen inte vad hon skulle göra. Till slut tog hon mod till att göra det. Hon skulle göra det! Hon skulle! Zalome ringde till polisen.

- Hej och välkommen till polisen, det är Sara, svarade någon i telefonen.

Zalome vågade inte, hon orkar inte med allt. Hon bara la på luren och sprang in på toaletten. Toaletten stod tom och mörk, med Zalome som stod framför spegeln. Hon grät så mycket at hon fick ont i huvudet och hennes ögon bara sved.

Plötsligt hörde Zalome sina föräldrar prata där nere. Hon hörde att hennes mamma berättade om det som hade hänt med Zalome. Zalome blev förskräck. Hon som inte ville att mer än hennes mamma skulle få veta det. Zalomes pappa blev så upprörd och ledsen för det som hade hänt. Han sprang upp till Zalomes rum. Det stora rummet stod tomt och ljust den september morgonen.

- Zalome!? Var e du? skrek hennes pappa.

- Jag är på toaletten! skrek Zalome tillbacka som svar.

- Vi måste åka till polisen, synda dig från toaletten! Vi måste åka nu innan jag ska iväg och jobba, sa hennes pappa.

- Jag kommer!, ropade Zalome till sin pappa.

Hon vågade verkligen inte. Varför vågade hon inte? Skulle hon ta de bilderna som den anonyma ville? Eller skulle hon gå till polisen med sina föräldrar som verkligen vill hennes bästa och vill hjälpa henne så mycket som de kan?! Zalomes tankar slutade aldrig. Hon stod framför spegeln och kollade på sig själv. Hon såg helt förfärlig ut. Hennes ögon var helt röda så mycket som hon hade gråtit. Hennes hud såg helt förstörd ut, hennes smink var runt hela ansiktet på henne. Mascaran bara rann hela tiden. Hur kunde detta hända henne? Varför var det just hon? Vad hade hon egentligen gjort? Var det verkligen hon? Zalomes tankar bara fortsatte att bara finnas där i huvudet. Hon slutade inte att tänka på allt som hade hänt.

- Är du inte klar snart? Ropade hennes pappa.

- Jag kommer! skrek Zalome.

Zalome gick ut från den tomma hallen som stod nästan helt tom. Solen stod på.
Zalome sprang ner till sina föräldrar, in i bilden. Sen var de på väg till polisen! Zalome satt i bilden med sina föräldrar framför sig som körde. Det var deprimerande. Allt hade blivit så himla fel denna dag, lördagen den 15 september. Zalome orkade verkligen inte med allt just nu. Hon ville inte berätta allt som hade hänt, hur bilderna kommit ut och allt. Hur kunde hon? Skulle hon inte bara kunna vara en annan person just denna dag? skulle hon inte kunna bytta liv med någon annan? Då hade hon sluppit allt detta som hon inte orkade med som någon annan skulle få fixa istället.
Zalome och hennes föräldrar närmade sig polisstationen. De var snart framme. Framme till det Zalome inte ville till.

De var framme. De gick in genom de stora dörrarna och satte sig ned på de mjuka röda stolarna och väntade på att det skulle bli deras tur att kunna komma in och prata med en polis.

- Zalome Andersson!? Ropade en som jobbade hos polisen.
Zalome och henne familj reste sig och gick mot ett rum. Zalome blev rädd. Hon kände hur tårarna bara ville komma. Zalome försökte att ta mod till att verkligen göra detta. Hon skulle anmäla den anonyma som skickat mejlet. Hon skulle det!

ska fixa nu innan ja ska Zzooova (yy'
ingen ide att skriva om ingt tpy om man
kan säga så ?
skriver mer imorron kanske q: elr skriva
imorron ska ja göra :D meh vi får se hur
mkt man har att berätta för er biiatches
;D haha . <'3

kiss and love'
rebeckah .

Sötnowsar ♥
ja vet nt va ja ska
skriva om just nu :(
förlåt meh vill verkligen
skriva en massa meh
vete fan om vad igentligen
:o ! skriver sen om dt e ngt
man vill berätta (aa' . haha
♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥  ~  ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

FUCK HENNE . !


rebeckah äe sur !!

&& här kmr lite bilder från idaah . !
måste nog dra sen <'33


linne t nyår . !


P.s pallade verjkligen nt lägga in alla så ja
fixar dt en annan dag när ja har mer tid &
redigera m.m ((: . !

ja har världen's söötaste bby'h <'3

kör din egna stil f*tta ;'o
va nt som ALLA andra !

♥

♥

♥

♥

idé om vad man kan skriva om ? :)
<'3

blev nt rida idaah utan dt blev löslångera älskii && nella <'3
så de fick springa av sej lite & sånt :) !
~~

Rebecka+Josse= gå !
surprice ;)
rebecka & josse gick från stallet ända t ödåkra :o som e fucking 7 km. pga av
att vi hade 1,5 timme typ att nt göra ett skit på :O
så vi kunde fan lika bra gå hela den vägen för vi hann
jue dit innan bussen & allt ;) hahah . ! <'33

~~

:D :D :D :D
hemma nu biiiatches <'3
blir nt mkt blogg idaah meh lite
kanske ? q: <'33

~~
♥ älskar dej i alla fall ♥

09-10-19

~~

skriver lite senare <'3
mer besökare' kom igen ((; !
 

ni måste' bli vän / bevka / kommentera
min bdb; r-r-rebeckah .

<'3








{sorry att dt blev rosa hjärta :o får fixa dt nån dag !}